Kennel Aquador

Jag har också funderat mycket runt detta och var för ett år sedan i kontakt med danska labradorklubben i frågan. Det man ska komma ihåg är att av 17 hundar som testades sjuka, var det endast två som hade uppvisat symtom (om jag minns siffrorna rätt, men storleksordningen var denna). Det tycker jag komplicerar det hela lite. Jag har också varit i kontakt med en biolog för att diskutera just detta och fick med mig en del intressanta tankar.



Personligen väljer jag att se till att föda upp friska hundar, genom att se till att minst en av föräldrarna är testad fri från anlag. Men jag tycker att EIC inte får flytta fokus från andra problem, som leder, klåda mm. För mig är testet en hjälp i avelsarbetet, för att slippa föda upp sjuka hundar. I övrigt avvaktar jag rasklubbens ev ställningstagande och direktiv.

Ja visst håller jag med dig i detta. Det är skönt att inte alla hundar som har dubbel genuppsättning, och alltså är drabbade, blir sjuka, kanske för att de lever ett stilla liv och inte behöver anstränga sig. Jag vet inte var gränsen för hård ansträngning går i dessa fall. Men inte alla hundar som gentestats sjuka för PRA hinner bli blinda innan de dör heller. I aveln måste det viktigaste vara att få fram hundar som inte kan bli sjuka. Jag vill göra det på så sätt att jag testar mina tikar, är de fria kan jag para med vem jag vill, men är de anlagsbärare så begränsas utbudet av hannar som går att använda för det finns inte så många som är testade(och fria). Jag håller med dig att detta inte får bli viktigare än allt annat i aveln, leder, mentalitet, exteriör och arbetsförmåga är fortfarande lika viktigt, liksom kollen på andra sjukdomar, som de du räknade upp, Marie.

Hej jag har en fråga. Om ett syskon har EIC CARRIER på sitt test är det så att min hund har det automatiskt då? Eller kan han va bärare på sjukdomen då? Eller rent av ha den fast brodern bara är bärare? Vet inte hur det är med hur det är med mamman och pappan.